Anita Kamperin Blogg

Höjd pensionsålder?

Gränserna för när man får gå i pension kan vara på väg att höjas.
Den sittande pensionsåldersutredningen väntas föreslå, att det ska bli möjligt att börja ta ut den statliga pensionen först vid 63 års ålder, alltså två år senare än vad som gäller i dag.
Rätten att arbeta ska också höjas till 69 år.
En reflektion utifrån detta är, att då måste sjukförsäkring och a-kassa följa med upp i åldrarna. Idag får den som fyllt 65 år till exempel inte vara med i a-kassan.

Man får sig en tankeställare när man tänker på att;

  • Arbetsgivaren betalar låg eller ingen arbetsgivaravgift för den som är 65 plus.
  • För den som är född 1937 eller tidigare behöver man varken betala sociala avgifter eller särskild löneskatt.
  • För den som är född 1938-1948 betalar man bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Normalt betalar annars arbetsgivaren 31,42 procent på lönesumman i arbetsgivaravgift.

Således måste en anställd som väljer att arbeta till ex vis 69 år vara rena fyndet för arbetsgivaren.

Men detta bäddar inte för att ungdomarna skall komma ut i arbetslivet.
Vi behöver ju fler arbetstillfällen i landet och med ovanstående förslag frigörs ju inte möjligheten till fler arbete i den utsträckningen som pensionering skapar i samhället.

Rätt eller fel, men en tankeställare får man sig i alla fall!!

Annonser

24 mars, 2014 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

En politiker

I mina ögon skall en politiker vara en person som är ödmjuk, stå med båda fötterna på jorden och inte agera utifrån egen vinnings skull.

En person som inte anser att vi bör leva i ett överflödssamhälle! Människans lycka bor inte i ett samhälle med ständig tillväxt, större bilar, större hus, utlandsresor flera gånger om året. Utan kunna glädjas åt det lilla, det som har bestående värde! Familjen, de närmaste i sin omgivning.

Politikern skall vara en ansvarsfull person som företräder alla människor. En politiker som kan ha fel. Alla gör vi ju fel, men det gäller att stå för det. Självklart hamnar en politiker i motvind då och då, men det gäller att reda ut stormen till det bästa för medborgarna.

En politiker skall lyssna på ”den lilla” människan och visa respekt för deras åsikter. Det är ju de som röstat in henne/honom.

22 februari, 2014 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

Yrkesintroduktion – nya ungdomsjobb

Läste i Dagens samhälle om att det finns ett frikostigt statligt stöd för arbetsgivare som anställer ungdomar på s k yrkesintroduktionsavtal. Detta kan ju innebära en öppning för fler unga att komma in på arbetsmarknaden.

Trots att staten sedan en månad subventionerat både lön och kostnader för handledning syns ännu inga genombrott för den nya typen av ungdomsjobb. SKL och Kommunal var tidigt ute och tecknade två centrala avtal för cirka ett år sedan. Det ena avtalet gäller ungdomar med en färdig vård- och omsorgsutbildning och det andra arbetslösa ungdomar som inte avslutat gymnasiet.

För yrkesintroduktionsjobben finns ett frikostigt ekonomiskt stöd som lockbete. Arbetsgivarens kostnad för en anställning med 75 % av ingångslönen blir efter handledarstöd och nedsatt arbetsgivaravgift bara 8.800:- per månad, en rabatt på 12.000:- per anställd i upp till ett år.

Nu i dagarna kommer kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg att få ett brev från arbetsmarknadsministern (M) om denna satsning. En påminnelse är det, hoppas brevet hamnar på rätt bord!

Kännedomen bland de lokala politikerna i Vänersborg behöver kanske förstärkas! 

14 februari, 2014 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

Internet

Det måste kännas lite frustrerande att känna sig utanför i samhället, bara p g a att man inte har tillgång till internet. För visst är det många, speciellt äldre som känner sig så.

Samhället är ju nästan uppbyggt på att man finner information via nätet.

Allt fler samhällstjänster kräver tillgång till internet. Visst är den digitala delaktigheten främst en generationsfråga. I åldrarna 65 – 85 år står en av tre utan tillgång till nätet.

I mitt dagliga arbete, hänvisar jag ofta till internet för att delge uppgifter. Men jag inleder alltid samtalet med –har du/ni tillgång till dator. Ofta får jag svaret, nej, eller jo, men jag har inte så lätt att finna informationen. Jag får också emellanåt ett tack för att jag inte tar för givet att man inte har tillgång till internät.

Många PRO föreningar har utbildning och biblioteken gör en stor insats för att öka det digitala deltagandet.

Men det behövs mer resurser till personal på bibliotek och e-serviceverkstäder i kommunerna som en tjänst dit alla kan vända sig för att få hjälp.

3 februari, 2014 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

Det kontantlösa samhället

Ett flertal banker, ja många, har från den 1 januari 2014 slutat hantera kontanter. Det är tydligen endast på Handelsbanken man kan räkna med att kontanterna finns kvar. På samtliga 461 kontor i landet,erbjuder man nämligen traditionella kassatjänster.

Även om allt fler går över till att ta ut pengar i bankomater och butiker, betala med kort eller rent av med mobiltelefonen, sköter räkningar och överföringar på datorn så finns det fortfarande många som föredrar att sköta sina bankärenden på just – banken. De svenska bankernas iver att göra sig av med kontanthanteringen upprör många. Att inte längre kunna gå till banken med sedlar för att sätta in pengar till barnbarnen eller betala räkningar, att inte kunna gå till kassan med en avi för att få ut sin pension i handen, kan nästan tyckas obegripligt för många, som menar att det är ju sådant som banker skall ägna sig åt.

Genom att ta ut höga avgifter för kassaärenden försöker bankerna styra över kunder till kort och internet. Men än så länge finns det kunder som föredrar reda pengar. Somliga tycker att det känns otryggt att ta ut pengar i en bankomat utomhus. Äldre människor kommer säkerligen uppleva otrygghet när de måste lämna över sina betalkort och koder till hemtjänstpersonal för att göra inköp. Tänk på alla föreningar som får det svårt att driva sin verksamhet utan kontanter.

Jag anser att invånarna missgynnas i all den stund man inte kan hämta ut kontanter på banken. Framför allt äldre människor som alltid vara vana vid denna hantering av likvida medel.

25 januari, 2014 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

Sänk skatterna?

Hur kan man tänka sig, att använda våra skattepengar på ett så vidlyftigt sätt som kommit till

allmänhetens kännedom under de senaste veckorna, i våra statliga institutioner och myndigheter?

Är det så, att våra höga skatter inbjuder många ämbets- och tjänstemän att falla för frestelsen att kosta på sig lite extra. Visst skall statsanställda få äta lite julmat, men man behöver ju inte hyra in kända artister för att sjunga snapsvisor – gör som vi ”vanliga” kopiera upp ett sånghäfte.

Antagligen är enda lösningen på detta, att se till att vi sänker skatterna kraftigt, så att utrymmet för de här avarterna minskar.

Min bestämda åsikt är således – sänk skatterna och spara pengar i de offentliga och politiska systemen. Det är betydligt viktigare att pengarna som kommer in i skatteintäkter används på ett vettigt sätt. Ex vis till de äldre som gnetat och gnott i hela sitt liv och idag har en knapp pension att leva på.

18 september, 2012 Posted by | Allmänt | 1 kommentar

Reflektion från en ”vanlig människa” på ett fullmäktigemöte

Vid många, många tillfällen allt sedan år 2008 har jag varit åsyna vittne vid kommunfullmäktigemötena i kommunhuset i Vänersborg.

Ibland när ledamoten som går fram i talarstolen och inleder med herr ordförande, ledamöter och åhörare, känt att det är mig de avser. (Det kan ju finnas radiolyssnare också!)

Men det är nästan bara jag som är åhörare vid dessa tillfällen. Det är nog inget för allmänheten att bida sin tid på ett fullmäktigemöte, utan att man har en verklig uppgift.

Övriga som är på plats har ju dessutom en ersättning på cirka 900:- för att vara närvarande.

På senaste mötet behandlades bl a en motion från Annalena Levin, Centerpartiet.  Hon var dock ej närvarande på mötet utan motionen föredrogs av Marianne Karlsson. Motionen avsåg klippning av gräsmattor på flera ställen i anslutning till Mulltorps skola. Det känns så verklighetsförankrat och skönt när det kommer upp en sådan, i detta sammanhanget, enkel och vardaglig fråga. Det blev många diskussioner och ajounering för att få ett beslut.

Marianne känns också så jordnära, så man får förtroende för hennes inlägg. Lite personliga ordval som förgyller det andra lite formella språket. Likadant Marika Isetorp, Miljöpartiet som också ofta har en knorr, en extra krydda i sina inlägg. Man hajar till, när det är lite utöver de vanliga harangerna. 

Likadant kände jag för motionen om barns sysselsättning under sommaren som framlades, mänskligt och vettigt agerande från Vänsterpartiet.  

För min del är det mycket paragrafer och förfaringssätt som är helt främmande för mig, men man lär sig lite då och då. Jag beundrar alla som ägnar sin tid i det politiska arbetet, med alla möten och diskussioner det innebär. Emellanåt  ”käftsmällar” som både ges och tas emot.

Man får inte vara konflikträdd som politiker, då klarar man nog inte av verkligheten i det politiska livet.

På vissa möten jag bevistat, har det dock känts som om en massa pojkar och flickor satt sig i en sandlåda och alla vill ha den enda spaden och hinken som finns tillgänglig.

Vill ge en eloge till ordförande som verkligen måste ha ”huvudet på skaft” för att hålla ordning på formaliteterna. Han gör det bra!

Eftersom jag sitter allra längst ner i salen, ser jag hur vissa sitter och surfar på medhavd dator, (kan ju vara så att man letar efter protokoll m m) smygläser i en tidning och smaskar på godis så det står härliga till.

Sedan är det en viss klick som alltid, ja nästan på samtliga möten besöker talarstolen och framför sin mening, både kortfattat och långrandigt. Medan andra i salen aldrig har varit framme i talarstolen som jag sett.  Ja, alla är vi olika, även här på kommunfullmäktigemötet. Skönt!

Tur att ni finns som vill verka för kommuninvånarnas bästa. Vissa människor är ju mer benägna att agera, diskutera och skipa rättvisa i den utsträckning det är möjligt, andra inte.

Huvudsaken är ju, att alla gör det som är bäst för varje enskild individ och som på så vis gagnar övriga invånare i kommunen.  

Jag fortsätter dock att sitta på min plats som frivillig åhörare och insuper allt som händer i Vänersborgs kommun, ett och annat lär jag mig och kan fylla på min kunskapsportfölj med.

Kunskap är ju aldrig tungt att bära på!   

28 maj, 2012 Posted by | Vänersborg | Lämna en kommentar

Ängbäcksgården i Dals Långed!

Radion står på och nyhetstimmen förmedlar ytterligare en negativ nyhet om de äldres situation i samhället.

Kommunalt ägda Ängbäcksgården i Dals-Långed har ett 20-tal lägenheter för eget boende, där de som bor där behöver hjälp av hemtjänsten. När det gäller måltiden kräver många av de boende lite extra hjälp. På Ängbäcksgården fanns ett gemensamt kök och matsal, där de boende inmundigade sin måltid och fick hjälp när så behövdes.

Tre olika måltider och två kaffestunder lockade de boende till matsalen vilket var trivsamt och berikade deras sociala liv.

Men inte nu längre, för den första februari stängdes köket på Ängbäcksgården, där mat värmdes och portionerades ut på tallrikar.

I familjer där människor som delar hushåll med en eller flera personer, upplevs väl just måltiden som en gemensam nämnare. En trevlig samvaro, där man pratar om ditt och datt.

Så var det säkert även för de boende på Ängbäcksgården också.

Men inte efter den första februari.

Nu kommer det nämligen en färdig lunchlåda som lämnas till varje person och man sitter var och en och äter ensam i sin lägenhet. Ensamheten lär nu bli ändå mer påtaglig för de äldre, då jag anar att det kan vara svårt att ta det steget, att lämna sitt rum, om jag inte måste.  

86-årige Gunnar har i tio års tid ätit minst en måltid per dag i matsalen, nu sitter man istället på sitt rum och gråter, säger han. Enligt Gunnar satt många nere i matsalen hela dagen för att känna gemenskap och få sällskap.

Beslutet har orsakat oerhört starka reaktioner bland de boende och anhöriga.  

Givetvis skall de äldre på Ängbäcksgården kunna få känna samvaro, tillhörighet och glädje vid ett så enkelt och naturligt tillfälle som att få avnjuta sin måltid tillsammans, anser jag.

Men enligt utsago är detta beslutet taget redan år 2004, men har inte blivit verkställt förrän nu.

De politiker som tagit detta beslutet, har nog förträngt att de så småningom, om de får leva, också blir gamla och behöver medmänsklighet från samhället.

En uppmaning till de styrande, tänk efter först – handla därefter!

16 februari, 2012 Posted by | Allmänt | Lämna en kommentar

Framtidens skola!

Var kommer den att finnas  i Vänersborgs kommun? 

När jag läser all den uppståndelse (med all rätt) som uppstått i samband med förslaget om ”framtidens skola” i Vänersborgs kommun, blir jag lite nostalgisk och kände att jag ville skriva av mig.

Jag är själv uppvuxen på landet med en landsbygdsskola, där eleverna gick från klass 1 till 7.

Alla kände till alla, familjerna umgicks och man hade omsorg om grannen. Man hjälpte varandra med skörden, potatisupptagningen m m.

Jag kan erinra mig känslan, när jag traskade hemifrån tidigt på morgonen med mjölkflaskan (ibland läsk på fredagarna) och smörgåsar med prickig korv i ryggsäcken. Ibland var det höst och prasslande löv, ibland fick man pulsa fram i djup snö eller pappa körde mig med häst och släde och det luktade våta strumpor i hela skolsalen.

Sommartid hade jag en vacker skolväg med små backar, vägrenar med blomsterprakt, morbror Sigfrid som vinkade till mig från sitt köksfönster eller Yngve i Gata som satt på sin stol utanför huset och ”hejade” med käppen.

Vägen fram och tillbaka till skolan var cirka 7 km.

Tänk om dagens bilburna ungdom bara en enda dag fick gå denna väg, många skulle nog inte ens drömma om att göra det.

Man kunde gå ensam, ingen skrämde och ingen bråkade med oss och våld mot barn hörde man sällan talas om på den tiden.

Examensdagen var hur pirrig som helst. Dagen innan klädde vi skolsalen med blommor som vi plockade runt om på ängarna. Min syster hade sytt ny klänning till mig och mamma var med på examensdagen i skolan.

Detta var på den tiden då ingen hade bråttom!

Landsbygdsskolorna får INTE läggas ner! Det är min bestämda uppfattning. Jag tror nämligen att även i dagens hektiska samhälle, finns lite av den stämningen kvar i landsbygdsskolorna som jag här försökt att sätta ord på. I och med nedläggningar av skolan på landsbygden försvinner också människorna därifrån. Affären, banken, korvkiosken är i vissa fall redan nedlagda. Försvinner även skolan, ja då dör ju hela bygden. Ungdomen vill inte stanna kvar och bilda familj, där det inte finns någon service att tillgå.

En annan sak som jag också reagerat på är, att ingenstans i denna skrift som hamnat på var mans köksbord inom Vänersborgs kommun, nämns något om att man skall lyssna på barnens åsikter. Har man förträngt eller missat, att det är barnen det handlar om?

Dessvärre är jag rädd för, att åtgärdspaketet redan är spikat. Detta är kanske bara ”ett spel för galleriet”. Något har väl de styrande i Vänersborg lärt sig av Arenaskandalen.

I denna fråga skall man åtminstone låtsas, att man lyssnat på människornas åsikter.

Då kan man efteråt säga, – ni fick ju chansen att tycka till!!

14 februari, 2012 Posted by | Vänersborg | Lämna en kommentar